Mitt intresse för berg tog verkligen fart efter en klätterkurs på Kullaberg (Mölle) i början av 1990-talet. Längtan att besöka Sveriges högsta topp tog fart och det planerades in tillsammans med min bror. Nybörjare som jag var lånade jag ihop utrustning, hade ingen aning om vad som krävs för att bestiga en topp som Kebnekaise sydtopp.
”Lärdom om bland annat planeringens betydelse, förberedelsen är A och O samt kunskap ”
Att fjällväder kan växla snabbt blev jag varse och att bära en tung ryggsäck in till fjällstationen 19 km skulle visa sig kräva god fysisk och pannben. Jag hade inte en tanke på att hålla ned vikten i ryggsäcken. Den här första turen gav lärdom om bland annat planeringens betydelse, förberedelsen A och O samt kunskap och det gav mersmak!
Det här blev ett livs- förändrande äventyr som bl.a. ledde till omskolning, intresse för att söka inspiration om bergsvandring (blev aldrig riktigt biten bergsklättrare, men gärna scrambling!) och att fortsätta vara i fysisk god form och kunna orka länge! Jag har varit aktiv och idrottat sedan barnsben.
Första toppturen blev inte riktigt som jag tänkt mig! Som sagt vädret i fjällen kan växla snabbt och just vid dagen för toppturen snöade det ymnigt, sikten var usel och vår oerfarenhet gjorde att vi fick vända och komma tillbaka vid annat tillfälle.
Det blev många turer till Kebnekaise under 1990-talet!
Känslan av att första gången stå på Kebnekaise sydtopp gav ett sånt lyckorus, känslan av att vara ett med världsalltet och inget annat kunde vara större. Jag kände mig urstark, lycklig och oerhört tacksam. Det hade det där, extra allt och jag mådde verkligen som allra bäst! Det gav en enorm inspiration, motivation och drivkraft till att fortsätta träna för bergsvandring och toppturer.
”Väckte lusten till att besöka berg på högre höjder”
Det har blivit många besökta berg de senaste 28- åren. Det säger något om min nuvarande ålder, men jag anser ålder enbart är en siffra! Men att ”åldras är inget för veklingar” som skådespelerskan Bette Davis lär ha konstaterat.
Göran Kropps bestigning av Mount Everest 1996 blev en stor inspirationskälla och boken 8000 + (David Lagerkrantz) och Tunn Luft (Jon Krakauer) gav verkligen nervkittlet i magen och väckte lusten till att besöka berg på högre höjder. Ville verkligen få känna känslan i kroppen, atmosfären och den mentala delen som krävs för att klara av en sådan utmaning. Jag är utbildad fysioterapeut och har ett stort intresse för vad våra mänskliga kroppar kan klara av.
Min dröm att få uppleva Himalaya och besöka Everest Base Camp besannades när vi tog oss dit, min livskamrat, Andreas och jag 2011. Det blev en oförglömlig resa och ett starkt minne för livet. Kala Patthar bestegs och ett par toppar över 5000 möh nåddes. Vi fick känna på och fick förståelse för hur kroppen reagerar på hög höjd (symtom på lindrig höjdsjuka som; huvudvärk, illamående, svårt att sova, aptitlöshet och trötthet). Det var skönt att gå nedåt och tappa höjdmeter och känna hur kroppen successivt återhämtade sig.
Det var värt att fira när vi var tillbaka i Kathmandu!
”Sinnesstämningen växlar och känslorna kan svämma över”
Att göra bergsvandring nattetid i pannlampans sken och i stjärn- och månljus ger en nästan sagolik känsla, som att förflyttas till en annan dimension. Märkligt och mäktigt! Se solens uppgång och möta en ny dag som gryr samtidigt som varje steg leder framåt, uppåt och mot toppen. Det är en oerhört härlig känsla att kunna bemästra det man förutsatt sig! Den känslan hade jag önskat alla fick uppleva någon gång i livet. Det händer något mentalt, en inre resa som är svår att sätta ord på. Sinnesstämningen växlar och känslorna kan svämma över. Jag har lätt att känna vördnad för berget som jag vistas på med vetskapen om naturens övermäktiga krafter, samtidigt som det ger känslan av litenhet och stor tacksamhet till livet. På bl.a. Mont Blanc (The Gouter Route) och Kilimanjaro (Uhuru Peak) upplevde jag det här.
Packa ryggsäcken med allt som behövs för en lång dag på berget, det ger allra bästa må bra känslan!
Under årens lopp har det blivit många besök i Svenska- och Norska fjällvärlden. Alperna är välbesökt och favoriten, Zermatt med majestätiska Matterhorn i blickfånget, har fått många besök. Bergstoppar på öar som Teneriffa, Kreta och Gran Canaria har också utforskats.
Det är något visst med att ha förberett sig under året, tränat, kikat på resmål, samlat in fakta mm och sedan på plats sitta kvällen innan eller vid frukosten och planera in toppturen. Packa ryggsäcken med allt som behövs för en lång dag på berget, det ger allra bästa må bra känslan och ett positivt pirr i maggropen!
Att få känna pulsen, passionen, vara tankefri och vistas i storslagen miljö är något utöver det vanliga. Det skapar en känsla av förundran som är svårslagen!
Vägen till målet är en fantastisk resa.
PS. Bilden är tagen då målet på 10 toppar på över 2000 möh var avklarade sommaren 2019. (Galdhöpiggen 2469 möh x 2, Dyrhaugstind 2147 möh, Västra austabotntind 2100 möh, Kyrkja 2032 möh, Unterrothorn 3104 möh, Oberrothorn 3414 möh (Frihetens väg), Wisshorn 2936 möh, Breithorn 4165 möh, Le Brévent 2525 möh).
Hoppas vi ses där ute!
