Träningsfysiologi

Publicerat den 19 februari i Träningsfysiologi av

Förutom god kondition är muskelstyrka på många sätt avgörande för vandringen, speciellt bergsvandring. En optimal styrkeförmåga för bergsvandring innebär en lämplig mix av maxstyrka, uthållig styrka och stabilitet. I kombination med god vandringsteknik gör det att vi rör oss mer effektivt vilket både sparar energi...

Publicerat den 19 februari i Träningsfysiologi av

Den uthålliga styrkan hjälper oss att bibehålla kraft under längre tid och i bergsvandring innebär det förmågan att kontinuerligt orka gå uppför respektive nerför utan att tappa tempo. I jämförelse med gång i flack terräng krävs det större kraftinsats vid bergsvandring vilket ställer andra krav...

Publicerat den 19 februari i Träningsfysiologi av

I den tredje delen av styrka fokuserar vi på stabilitet. Det är egentligen ingen styrketyp likt maxstyrka eller uthållig styrka utan kan beskrivas som: kroppens förmåga att effektivt hantera krafter   Hjärnan och nervsystemet har här en central roll för att på bästa sätt använda sig av muskler,...

Publicerat den 18 februari i Träningsfysiologi av

Knäna kan behöva lite extra omtanke. Med ökad ålder blir vi generellt stelare i våra leder. Knäna får stå emot mycket belastning under vår livstid. De påfrestas hårt då vi bland annat går nedför en backe, springer eller hoppar. Underlaget vi går på spelar också roll, likaså hur...

Publicerat den 14 februari i Träningsfysiologi av

Balans Förmågan att hålla balansen och kontrollen över kroppen är ett samarbete av högsta klass, där flera komplexa system och sinnesorgan samverkar. Balansorganet i innerörat (vestibulära systemet), signaler från känselkroppar (proprioceptiva systemet) i rörelseapparaten och synsinnet måste samverka. Dessutom måste bål- och benmuskler ha tillräcklig styrka...

Publicerat den 14 februari i Träningsfysiologi av

Det kan vara värt att träna hälsenorna lite extra när du ska ut i fjällvärlden där underlaget är varierande, ojämnt och du kommer att gå en hel del i motlut och nedför vilket gör att fotlederna, dina hälsenor och underbensmuskulatur få utstå en hel del...

Publicerat den 14 februari i Träningsfysiologi av

Foten består av 26 ben samt tre fotvalv, två längsgående på ut respektive insidan av foten samt ett främre tvärgående. Kroppsvikten tas upp av ankelleden (övre språngleden) samt nedre språngleden. Runt lederna i foten finns flera ligament som stabiliserar och som vid olika stukningsvåld kan skadas. Samtliga...

Publicerat den 14 februari i Träningsfysiologi av

Det grundläggande i våra träningsupplägg är att träningen ska vara funktionell där kroppen fungerar som en enhet. Det kan därför vara av vikt att nämna något om skelettmuskulaturen. Våra viktiga bålstabiliserande muskler kan du läsa mera om i ett separat inlägg. Alla dina muskler är sammankopplade med varandra på ett eller annat sätt, bland annat...

Publicerat den 14 februari i Träningsfysiologi av

Muskel- och skelettsinnets receptorer ger nervsystemet information. Proprioception, Muskel-och skelettsinnet ger nervsystemet information om kroppsdelarnas läge och rörelser. När vi blundar exempelvis är vi ändå medvetna om armarnas och benens läge och vi känner av kroppsrörelsernas hastighet och riktning. Övas i princip kontinuerligt men för att utveckla förmågan kan...

Publicerat den 14 februari i Träningsfysiologi av

Den neuromuskulära funktionen styrs av nerv- och muskelsystemet. Den neuromuskulära förmågan kan på ett förenklat sätt beskrivas som förmågan hos hjärnan att tillsammans med muskler och leder samordna rörelser vilket bidrar till kroppskontroll....